Bettan i USA

Veckan som var spenderades från Onsdag-Söndag i Vermont. Planen var att vi skulle åka upp sent tisdag kväll. Dock var det riktigt dåligt väder med mycket regn och kyla då så vi beslöt oss för att fara upp på onsdag morgon istället. Klockan 5.15 ringde alarmet och det var upp i ottan som gällde. Sov ett par timmar i bilen men efter frukoststoppet var det nästintill omöjligt. Men ingen fara på torpet för en bit upp på vägen fick vi ju sällskap av farbror blå. Ooops, speeding ticket på oss där. 86MPH på en 65MPH-väg....... Ja, vad svarar man när polisen frågar varför körde du för fort? Jo, som min värdpappa: "I don't know!?". Tror de uppskattar så ignoranta svar... NOT!

Vi kom iallafall upp och jag frågar min värdmamma vad jag förväntas göra under veckan jobbmässigt. Inget alls säger hon, förutom eventuellt "passa" barnen lördagkväll när de skulle ut och äta(Kan ju säga som så att det blev aldrig av, så en helledig vecka för mig blev det).

På torsdagen var det då dags för Thanksgiving som innebär - MAAAATTTT!!! Mat i mängder, det är i princip exakt vad den här högtiden handlar om. Min värdmamma stod i matlagningen i princip hela dagen och vid 6-tiden var det dags för middag. Farmorn var på besök också så det var väldigt trevligt. Hon är så mysig och kallar mig "Dear" och "Honey" och sånna goa saker :) Efter maten brände vi av lite fyrverkerier(fjuttiga i jämförelse med vad vi skjuter av hemma i Svedala men barnen tycker det är häftiga så). När vi sedan kom in var det dags för fika i form av 3 olika pajer - Pumpkin-, Pecan- och Apple-pie. Matkoma var ordet ja. Ingen orkade göra något vettigt efteråt så det blev filmmys och sen sängen.

Värt att nämna angående fyrverkerierna är att de egentligen är förbjudet i staten Vermont att som privatperson skjuta upp. Därför stod vi alla på helspänn varje gång en bil körde förbi. Men min värdmamma kom med den ultimata planen utifall att polisen skulle komma: "Mike, you push Nana to the ground so she can't come in. And Matt, you grab the box and run inside with the rest of us". Varför skulle vi då knuffa omkull farmorn?! Jo för att hon hamstrat fyrverkerierna i staten New Hampshire där hon bor. Så vi tänkte att vi skyller på henne eftersom det där är lagligt att skjuta upp. Haha! Sjukt kul när Stephanie sa det, "push Nana over".

På fredagen släpade jag upp mig själv till byn och fixade skidjacka. Rätt skönt att bara gå runt i de olika butikerna själv och kolla in utbudet. Inte känna att jag behövde ta hänsyn till någon annan överhuvudtaget. Förutom jacka köpte jag även hjälm och skidglasögon under veckan så nu kan backen få öppna(snön finns redan däruppe men inte i rätt mängd).

Förutom film vart det rätt mycket football på tv. Även en tur in till outletbyn Manchester hanns med under veckan. Kan väl inte direkt säga att vi gjorde särskilt mycket mer än att slappa men otroligt skönt det med. Så mycket som jag sovit den här veckan har jag nog inte sovit under en vecka sedan jag kom hit. Går upp 6.20 varje dag i veckan och lägger mig inte förs runt 23 och sen träning under dagen - det tär på en. Men man är väl bara ung en gång i livet?!

Kom hem vid midnatt på söndagkväll och bums i säng blev det på mig för ooooh sån träsmak jag hade efter bilturen(5 timmar i mittsätet). Kunde dock inte somna med en gång utan slockande inte förens vid 1. Så cirka 5 timmars sömn och sen var veckan igång igen!


Middagsbordet är dukat

Sarah tar första skivan av vår icke traditionella Turkey

Mike och Sarah

Green bean casserole och Stuffing

Mums

Hela familjen + Farmor

Nick och de förbjudna fyrverkerierna

Stratton Mountain village

Manchester

Hm, kan man använda de här utemöblerna?!

Matt var trött på shoppingen

På rubriken kanske det verkar som att jag skulle träffa en killes föräldrar men riktigt så kul ska vi inte ha det här borta ;) Nej, det var faktiskt dags för mig, måndagkväll, att få träffa Annas familj. Mötte upp de på Dunkin' i Mt. Laurel. Kan inte säga annat än fy vilken trevlig kväll. Var så skönt att prata med lite svenskar och dela tankar kring vad som är annorlunda här mot hemma. Bland annat, det underbara faktumet att man i Sverige, på vissa ställen, kan köra en hel natt utan att blända av. Helljus, vad är det, frågar amerikanarna? hahahaha!

Hursomhelst var det en jättetrevlig kväll som jag aldrig ville skulle ta slut men mitt curfew kallade :P Men TACK SÅ JÄTTEMYCKET för boken, fikat och presenten! Guld värt :) Vi ses till hösten när Anna OCH jag är hemma igen. :)

Helgen den 18-20 November var jag iväg på college på Long Island University, tillsammans med Ann Sofie och ett gäng andra aupairer från olika ställen. Efter bion på torsdagsnatten följde jag med hem till A-S och sov över där. Lättvindigast så eftersom vi skulle med en rätt tidig buss in till NYC nästa morgon.

Sov lite dryt 3.5 timme natten till fredagen och redo för nya äventyr skjutsades jag och Ann Sofie till Cherry Hill för att där hoppa på Boltbussen till the City. Kom fram där runt 11 och gjorde inte så mycket annat än bara strosa runt och dricka starbuckskaffe(?). Men vid 3 gick vi till Penn Station och mötte upp en annan svensk tjej jag haft lite kontakt med via facebook innan. Vi tog härifrån tåget ut till Long Island där vi då skulle bo på Long Island University Campus under helgen.

Dag 1 - När vi kom dit var det bara 15 minuter kvar på middagen(?) frågetecken på den för vad fick vi?! Jo, äckliga smörgåsar som var - ja, usch... :P haha! Sen direkt till klassrummet. Här introduceras vi för vår lärare för helgen (kommer inte ens ihåg hennes namn). Vi börjar med att spela aupairbingo för att lära känna varann. Man fick ett blad med en massa påståenden och uppgiften gick ut på att hitta en aupair som kunde signera att detta stämde in på den. Lättare sagt än gjort, jag hade ett påstående som löd "I do not have a Facebook". Men KLART att jag skulle få det. Lycka till att hitta någon som inte har det på det stället. Gick runt i en evighet och folk signerade högt och lågt omkring mig. Tro det eller ej så fylldes även mitt blad upp väldigt fort. TILL OCH MED -"INGEN FACEBOOK"-påståendet.. Slutade hursomhaver med att jag var en av VINNARNA :D Vad vann jag då? Jo en t-shirt med Long Island University tryckt på. Bingo, kände jag för det är alltid kul att ha som minne.

Resten av lektionen kollade vi i princip på en film och pratade lite tillsammans om 4th of July. Slutade klockan 8 och då bar det av till "the dorms". Vad kan jag säga?! VIDRIGASTE EVER!!! En styck våningssäng, fläckiga lakan, fläckigt golv och delade duschar som var pretty disgusting. Inte 5-stjärningt direkt... haha! "2 nätter" intalade jag och Ann Sofie oss. Det värsta var att det fanns absolut INGENTING att göra här heller. Så vi gick och la oss redan 9.30pm.

Dag 2 - Vaknade sen nästa dag vid 7 och duschade och gjorde oss i ordning. Sen heldag med lektioner. Visade sig vara inte så hemskt ändå. Sov under filmerna som visades och chillade resten av tiden. Inte strikt alls. Dessutom var maten nu bättre än föregånde dag. Sista 2 timmarna på dagen avslutades med Notting Hill i biosalongen. INGA FEL :D Nästan lika tidig kväll blev det även den här dagen men jaja, då vart det snabbare söndag iallafall.

Dag 3 - Vaknade som föregående dag vid 7. Duscahde och packade ihop vårt pick och pack. Gick iväg till frukosten som förövrigt var katastrofal.. Papperssmakande flingor och mjölk. Och WIENERBRÖD(!?) vad hände med gamla vanliga hederliga smörgåsen(den goda sorten). Det fick gå och sedan började lektionerna. Uppgiften vi fick var att samla fakta om en tilldelad högtid. Jag, Ann Sofie och Veronika fick självklart..... Wait for it.... VALENTINE'S DAY. It's just my luck kände jag ;) haha! Nejdå, valentine's day ska bli kul. Dessutom gav det oss chansen att vara riktigt ostiga vad gällde dekorationerna på vår poster. haha!

Efter att alla grupper haft genomgångar var det dags för pop-quiz för att se vem som hade lyssnat. Hoppsan tänkte vi vid vårt bord. Det var inte bra, jaja, det man kunde vinna var "no homework" eller en t-shirt. Jag hade ju redan en t-shirt och ja, läxan fick vi väl helt enkelt bara göra. MEN ICKE SA NICKE! Tror ni inte Bettan lyckades på något konstigt vänster vara en av de sista 4 som slapp undan läxan?! Jojomen, fy vad skönt! Så där - 3 credits fixade på ett kick. Sedan for vi tillbaks till NYC och gick runt även den här dagen. Tog sedan bussen tillbaka till Mount Laurel där min värdmamma hämtade mig. Lyckad helg trots boendet!

Helgens roligaste - Ann Sofie utbrister när jag slipper läxan: "How could you get no homework and not me. I copied you!" hahaha! och det får avsluta detta inlägg :)


Ann Sofie och Veronika + Campus = Sant

Skulle ta ett posékort där jag visar upp att jag har Doc Martens på mig men blev lite fail!

Rosa, Emily och Ami som var med i vår grupp

Justin Bieber var förstås med på ett hörn även här

Vad gör man om man har tråkigt på lektionen?!

Kändes som ett fängelse

Får rysningar....

Matsalen

SCHOOL BUS till tåget

COMPLETION :D

Torsdagkväll den 18:e december går ner i historien som en av de mest efterlängtade kvällarna någonsin. Det var premiär för den fjärde Twilight-filmen. Början på slutet. Hämtades upp av Ann Sofie hemma runt 10 på kvällen och for till Cherry Hill. På vägen stoppade vi på en mack för toabesök, kvällsmat och godisinhandlande. Ett minnesvärt besök i Taco Bell's drive-in fick vi med oss också. Vad gör man om man inte får kontakt med kassörskan? Jo man backar bak och kör fram på nytt i hopp om en reaktion (internt)...

Vi kom fram till Cherry Hill strax efter 11 och gick in och plockade ut våra biljetter och inser till vår fasa att vi hamnat i olika salonger. Jag och Anna i en och Ann Sofie och Louise i en annan. Tur att vi hamnade 2 och 2 i alla fall och inte en och tre. Jag och Anna träder i alla fall in i salongen och sätter oss ner och tillsammans med alla andra plöjer vi igenom trailerna tills filmen tillslut sätter igång. Kan ju säga att redan från första scenen hördes jubel och applåder i publiken. Behöver inte säga mer än att det var fantastiskt och det var efter den kvällen mitt blogginlägg och vilket Team jag hejar på kom upp. Somsagt, om jag måste välja Team Edward men helst av allt Team Emmett.


M-M-M <3

Fredagen innan allt det här hände träffades jag och Anna åter en gång på middag på beryktade Cheesecake Factory. Finns inte så mycket att säga om det annat än att det var för grymt god mat och en inte alls lika lyckad dessert.... Note to self: TA INTE CHOCOLATE CHIP COOKIE DOUGH-CHEESECAKE NÄSTA GÅNG.


En av få bilder på mig (från vinterhalvåret) utan halsduk

Kvällens bordssällskap - oerhört saknad efter en låååång vecka i Alabama

Anna påväg att hugga in

Eeeh, excuse me, can you take our picture?

Grisarna hade vart framme

Jag efter en inte så lyckad dessert

Den här bilden var jag lite tvek på att lägga upp, men jaja. Michael Jackson speldes på vägen ut. Vad ska man göra?!

På söndagen var det så dags för aupair-träff igen. Denna gången gick det ut på att vi skulle tillverka nallebjörnar till barn som inte har det lika gott ställt som vi. En av de viktigaste träffarna på året och klart som korvspa så gick jag och Anna all in.

Dagen börjades på gymmet med ett litet pass på Orbitrecen följt av lite sit-ups och liknande. Därefter bastade vi och levde loppan i omklädningsrummet som vi alltid gör. Med det menar jag, tar upp halva rummet och bräsar på med musik och sjunger medan vi gör oss i ordning. Frågan är vad tanterna intill oss egentligen tycker om svenskar... haha!

Efter gymmet far vi hem till mig och tar en snabb gröttallrik innan vi styr Kerstin vidare mot Cherry Hill Mall. Här är aupairerna redan i full gång med sina björnar, då jag och Anna blev lite sena. Vi är dock inte sena med att börja göra våra björnar. Slutprodukten blev med Converse, Raybans, Jeans och Hoodie. En riktig gangsta'-björn. Otroligt söt och så himla skön känsla när man la in "hjärtat" i björnen och sände med den en önskan till dess framtide ägare.

Efter eventet blev det lunch på Saladworks och sen hem till mig och kolla lite film. Dagens film var: Unknown med Liam Neeson. Spännande och bra film som kan rekommenderas till er mina vänner.


Jag och Anna innan björnarna blev stoppade

Hela gruppen :)

Lördagen den 12 november hade jag och Michelle bestämt oss för att ha ett Twilight-maraton at her place. At her place är inte vilket ställe som helst dock. Säger bara ett ord - MILITÄRBAS!

JApp, Michelle är en svensk aupair som råkar vara hos en familj där båda värdföräldrarna är med i armén. Så kvällens besök skulle även innehålla en liten rundtur på den minst sagt, gigantiska basen. Startade min 45 minuter långa färd till basen runt 4-tiden. Vägen dit var lång, men med Rascal Flatts vid min sida klarar jag allt, som alltid. Hursomhelst kommer jag tillslut fram runt 5-tiden. Den enda paniken jag kände var bara att när jag svängde ut på highway 68(eller vad det nu är för nummer....) så kom porten in till basen med en enda gång. Jag han liksom inte stanna och ringa upp Michelle innan jag var framme vid porten. Detta resulterade att jag rullade fram till en militärtjej med trasigt framlyse och liksom mumlade ur mig att jag skulle hälsa på en tjej som bodde där inne. Att hon skulle möta mig vid porten men att hon var lite sen. Jag blir tillsagd att vända och åka tillbaks till parkeringen som uppenbarligen skulle finnas i närheten. Jahapp tänkte jag och gjorde som jag blev tillsagd....

Det lustiga var att precis som jag svängde runt kom Michelle och hennes värdmamma bakom mig. Det hela slutade med att Megan, Michelles värdmamma, fick hoppa in i min bil och visa sitt kaptens ID så de släppte in mig. Hon sa: "I think she realized she took it a bit to far...". Jo, det kanske man skulle kunna säga. Vi åkte i alla fall in på basen och det första man möttes av i princip var pansarvagnar, militärfordon av alla slag och flygplan. Allt dekorativt utplacerat i rondellerna över hela stället.

Kom i alla fall fram till deras hus efter ett par minuter och där bjöds det, efter en minst sagt intressant rundtur på basen, på värsta finmidagen. Enligt Michelle var det lite "show-of" för mig men det visste ju inte jag så det var väldigt flott tänkte jag. En otroligt trevlig familj med världens sötaste lilla unge. Han verkade fatta tycke för mig, enligt Michelle hade det nog mycket att göra med att jag var blond. Joe, Michelles värdpappa, sa till ungen när han satt i min famn: "Hey Ayden, are you flirting with Liz?" Varpå ungen svarar: "Yes". Det ska börjas i tid tänkte jag, han är nämligen 2.5 år :)

Jag och Michelle började efter många om och men kolla filmerna i Twilight-serien och konstaterade båda att vi definitivt var Team-Edward. Vilken tur. Vet inte riktigt hur mycket av själva filmerna vi såg, de rullade mest i bakgrunden medan vi pratade. Så himla skönt att bara kunna hänga och göra det också ibland.

Som slutsats kan jag bara säga att vi bestämt oss för att jag och Anna troligen ska komma dit över en helg och uppleva livet på basen på riktigt. Då lovar jag att jag ska ta lite fler bilder. Den här gången blev det nämligen bara en och den inte ens på något vettigt.....


Inne på en av butikerna på basen - det är så amerikanskt så det är inte sant.

Gött att jag hade skrivit världens kick-ass inlägg här igår kväll innan solglasögons-inlägget. Vad skedde med det?! Ja, den som visste. Hursomhelst så skrev jag att I'M ALIVE! Men det är ju redan ett förgånget uttryck då ni redan förstått det med tanke på inlägget från igår. Så jag säger inte det idag.

Utöver det ville jag bara säga att det för tillfället inte händer mycket mer än det normala. Jag tränar, passar barn, hänger med kompisar, äter och sover. Det är i princip det som hinns med. En helt okej vardag kan jag ändå känna. Har ett par händelser att blogga ikapp om men har dåligt med bilder till dem än så länge så avvaktar ett tag tills jag kommit till min bildbank - Anna igen ;)

Framtiden ser nu väldigt ljus ut och jag har massa saker att se fram emot. En av de självklara är ATT MATILDA KOMMER HIT ÖVER JUL/NYÅR! Massa högtider på G nu också. Till veckan vankas Thanksgiving med MASSA god mat uppe i Vermont där också SKIDSÄSONGEN börjar på onsdag. Jag kommer glida nerför pisterna på snowboarden i ny fräsch skidoutfit! Se upp Vermont.! Sedan har vi ju somsagt Jul med mycket mat även där. Hörde jag nyår i NYC på TIMES SQUARE? Ehhh, JA!! Mamma, moster och morbror kommer till NYC i mitten av December också OCH 2 helger på College på Long ISland också. Sen efter årsskiftet är det sluttampen kvar som involverar en minst sagt spännande grej som, om det går som jag och Anna hoppas på, kommer va det coolaste vi någonsin gjort i hela våra liv. Den saken är dock för tillfället en hemlighet så får hålla lite på den ett tag!

Nu ikväll ska jag iväg till Cherry Hill dock och kolla in premiären av Breaking Dawn! Längtar otroligt, men kommer nog gråta delar av den bara för att det är så underbart! Ja, vad kan jag säga?! Part 1 i USA! MEN PART 2 I SVERIGE <3

En till grej jag la till i det opublicerade inlägget var att jag har tappat lite gnistan för bloggen emn hoppas på att få tillbaks den så kanske om ni kommenterar lite mer kan jag komma igång igen. TACK MINA TROGNA LÄSARE :P

Måste bara som ett litet sidospår berätta en kul händelse från söndagskvällen. Vi hade varit på Cherry Hill Mall på ett aupair-möte. Kommer hem därifrån med ett par nya solglasögon (mitt 5e par sedan jag kom) eftersom jag tappat bort mina gamla. Hursomhaver så var inte det det som var grejen.

Nej, det viktiga är att jag och Anna står i hallen och ska säga hejdå efter att ha kollat en film på kvällen. Jag råkar ha glasögonen på huvet och liksom lite elegant tar ner de för ögonen samtidigt som jag utbrister i någon sorts konstig immitationsröst: "Fyyyyyyyy va nöööjd jag är med de här". Vad tror ni sker? Jo Anna bara: "Nej, nej, nej, nej..." och skakar på huvudet. Jag får en klump i magen och fattar inte vad problemet är. Tar av mig glasögonen och inser att silverpärlan på ena sidan har åkt av, innan ens första kvällen är till ända.

Det hela resulterar i en enda stor skrattattack då jag och Anna bara inser ironin i det hela. Köper ett par splitter nya solisar som är trasiga utan att märka av det. KATT- A - STROF som Tony Irving skulle ha sagt! Skrattattacken var så illa att Mike Jr kommer ner och frågar om någon grät för det lät tydligen som det då vi kippade efter luft mellan andningarna :P


Här är dem, boven i dramat!! (eller blir det bovarna?)

Blogg hade man också ja. Det hade jag nästan glömt nu i dagarna kan jag lova. Har varit en väldigt konstig vecka för Anna har varit bortrest från före helgen. Som tur var kom Sara från gamla klassen hit till Jersey och hälsade på mig från lördag till måndag. VI hann med mycket (SHOPPING) under helgen. En tur till Atlantic City på Lördagen och filmmys och Just Dance på det på kvällen. Söndagen spenderade vi i kyrkan på morgonen och sen shopping (igen) på Cherry Hill Mall. Avrundade kvällen med en bio - Johnny English Returns. Kommer hem och lägger oss och kollar på Drömkåken. Mellan allt det här hann vi med många knasiga konversationer och goda skratt, som alltid när vi ses. Kom fram till att Sara varit här i snart 6 månader också. OCh jag är snart uppe i 7 månader. Fy vad tiden flyger iväg!

Annars under veckan har jag inte gjort något speciellt alls. Hann med gymmet på tisdagmorgonen annars har det inte hunnits med alls. Av någon anledning så är ungarna lediga onsdag, torsadag och fredag den här veckan. Detta innebär jobb morgon-kväll för Bettan. Jaja, nu är helgen här i morrn och då ska det firas. Ett besök till Michelle på militärbasen, twilight-maraton och aupair-träff står på schemat. Trevligt trevligt :)










LITE EGOBILDER HAR VÄL INGEN DÖTT AV :P

Idag var det 200 dagar sedan jag lämnade Sverige. 200 dagar utan mina vänner. 200 dagar utan min säng. 200 dagar utan allt och alla jag saknar. men också 200 dagar av mitt livs äventyr. 200 dagar av nya upplevelser och 200 dagar av att växa i sig själv. Känns så konstigt för det var nästan 20 dagar sedan jag hade gjort halva tiden och det känns verkligen som att det var igår. Jag förstår inte vart tiden tar vägen!?

För att fira min 200:de dag så missade jag alarmet i morse igen och vaknade 6.45. Vad i hela friden?! Jag fattar inte. Men jag tror jag vet orsaken den här gången. Något 08 nummer har ringt mig typ 5 gånger de senaste nätterna och de ringde även i natt. Var så trött så svarade inte och när alarmet ringde i morse måste jag ha trott att det var de igen och bara lagt på. Så snälla hemtjänsten i, vart det nu var, kan ni sluta ringa mig på nätterna?! Ni förstör min dygnsrytm. Jaja, barnen kom upp och iväg i tid ändå, jag vaknade av mig självt och min värdmamma bara skrattade. De hade till och emd tid att kolla lite tv i morse så det är ju egentligen ingen skada skedd men som jag sa sist gång så hatar jag när det händer för jag känner mig så dålig. Tur man bor på jobbet ibland så man bara kan dra på sig mjukisarna och så är man redo för jobb ;)



Då vet ni ;)

På måndag när barnen kom hem från skolan gjorde vi i ordning de beryktade halloweenpumporna. Jag fick i uppgift att hålla i trådarna och liksom styra upp hela tillställningen och det gick över förväntan faktiskt. Efter att ha tagit mig en titt på ett par youtube-videos om hur man ska gå tillväga för att få den bästa pumpan kände jag mig på topp. Pojkarna tyckte det var alldeles för äckligt att karva ur pumpan så det slutade med att jag och Sarah stod där med händerna i pumporna och grävde ut "inälvorna" som Sarah så fint kallade dem. Resultatet av pumporna blev faktiskt riktigt bra måste jag säga. Känner mig nöjd och även föräldrarna och barnen var nöjda så då var det ju alla tiders :)

Efter pumpapyssel var det dags att gå ut på den traditionella Trick or Treat-rundan. Matt och Mike gick med sina kompisar i ett område där det bodde massa rika folk så de kunde länsa skålarna som de satte ut på trapporna. Ingen av de rika som orkar öppna dörrarna tydligen så de områdena ger mest godis. haha! Fin teori där pojkar.

Sarah, Nick, jag, mor och far i huset for till mormor och morfarns bostadsområde och gick runt och "tiggde" godis. Bara Nick och Sarah dock som samlade godis för jag kände mig lite för gammal för det :P Men tji fick jag när jag efter kvällens strapatser fick höra av Anna att hon minsann samlat på sig mängder. Skit också, varför gjorde inte jag det?! Barnen samlade ju ihop ett halvt örngott med godis var. SJUKA MÄNGDER!

Snäll som Anna är så delade ju hon faktiskt med sig av sitt godis till mig så jag blev väldigt glad ändå. Enda problemet är ju att nu när vi ligger i hårdträning så känns det så ovärt att klämma i sig massa godis så det blev de 2 första dagarna och nu har jag gömt undan resterna för en regning dag :P


Jag karvar ut Nick's pumpa då han inte ville själv :P

Sarah i full karriär

Mike tvingade sig själv att karva ur sin pumpa dock

Pumporna och Matt i full gång i bakgrunden

Jag och barnen

Matt, Mike Sr och Mike Jr

Trick or Treat?

Nick träffade på sin like ute på gatan

I söndags följde jag med familjen och kollade på Mike och Matt's sista baseballmatch för säsongen. Trots förlust och extrem kyla for vi hemöver med glada miner. Varför? Jo för att planen var att vi skulle vidare till "the haunted halloween walk". For hem och bytte till varmare kläder och sen vidare till Indian Acres. Här sattes vi på en traktorkärra som rullade ut i mörkret utan lysen. Efter en 5 minuters åktur är vi framme vid vad som är början av "the haunted maze". En labyrint genom ett majsfält som tar cirka 45 minuter att ta sig igenom.

Jag skulle jämföra hela grejen med spökhotellet Gasten. Det är i princip samma sak fast det är utomhus och det är USA! Meaning, det är extra allt. Massa utklädda folk överallt., temat från Halloween-filmerna spelas i gömda högtalare runt om på fältet, gubbar kommer springandes efter en med motorsågar(!) och till och med marken ger vika på sina ställen. Ja, vad kan jag säga annat än att jag fick mig några rejäla praktskrik.

Barnen var också rätt rädda trots att de spelade coola och försökte låtsas som att de inget fruktade. Men man märker så väl när de är rädda, sjunger lite här, tjoar och tjimmar lite där. Ja, försöker distrahera sig själva liksom. Söta små gull <3

Här kommer det ni alla väntat på :D Bilder från Halloweenpartyt. Ett par ord som sumerar kvällen, god mat, galna aupairer + Sång och PIANO :D (+ nattbio).


Kvällens outfit - Poliskvinnan Bettan

..och min accessoar förbrytaren Anna

Den första gruppbilden innan alla hade kommit

Kvällens värdar

Dessertbordet

Nästan hela gänget

Aupairs gone wild - Dancing Queen

Precis kommit ut från Paranormal Activity 3 - klockan var 1.30 på natten typ.

I söndags for jag, Anna och Ann Sofie en tur till IKEA för första gången sen vi kom hit. Känslan när man såg den svenska flaggan som vajade på flaggstängerna är obeskrivlig. Saknar Sverige så det var gött att se "Å, Ä och Ö" på skyltarna och svenska stadsnamn överallt. Kändes nästan som att man var inne en sväng på IKEA i Karlstad och inte i Philadelphia som man i själva verket var. Dagens inköp blev, lösté, tesil, sängkläder och svenskt godis. Även en middag på restaurangen hann vi med. En köttbulletallrik med LINGONSYLT satt riktigt gött! Som jag har saknat lingonsylt kan jag säga.

Innan IKEA körde Anna och jag ett Piloxingpass följt utav en snabb dusch för att sedan slänga sig iväg till kyrkan. En rejäl brunch senare och vi var gött i ordning. En otroligt produktiv dag som avslutades med en fika på Barnes and Nobles. Mumsigt :)


Kärran Kerstins förare - Anna

Hoppsan, lite spontan roadtrip blev det där ja

Första skymten


Feels like home

Köttbullar med lingonsylt - MUMS <3

Julpyntat redan...

Svenska böcker i bokhyllorna

Närmre en svensk säng än såhär kommer man inte på ett år

Och juste, Jesus var visst ute och gjorde vägarna "farliga" också :)