The Melting Pot
Då var helgen över och veckan har dragit igång som vanligt. Som jag tror ingen har missat så var ju jag, Anna och Sara på Rascal Flatts-konsert i lördags. Jag har massor av bilder från detta eventet men först måste jag ju få berätta om dagen som var mer än perfekt!
Vaknade runt 9-tiden och gjorde mig iordning för att åka till busstationen för att hämta upp Sara. Klockan 11 styrde jag "Åke" hemöver mot mitt hus, denna gången +1 passagerare - SARA. Väl hemma vred vi på lite Rascal Flatts på datorn och började göra oss i ordning. Anna hakade också på efter en liten stund och förvandlingen till Contry-brudar var i full gång. Med lockigt hår, rutiga skjortor och boots var vi nu redo att inta Atlantic City och alla "snygga" country-män. haha! Ja om vi säger så våra förhoppningar på att hitta snygga killar denna kväll var inte superhöga. Men det visade sig senare att vi hade för låga förväntningar på den fronten. Återkommer till det i nästa inlägg.
Väl framme i Atlantic City var det bara att parkera bilen på första bästa stället, som visade sig bli ceasar's palace. Härifrån gick promenaden till restaurangen där vi i våra unika outfits blev visade till bordet. Kan bara tänka mig vad folk tänkte när de såg oss. Typ: "Vad är det för töntiga fjortisar som går ut i exakt likadana outfits?". Min värdmamma sa till och med när hon såg oss: "I was like, why are they wearing the same exact thing? And then I realized it was for the concert". Lite komiskt!
Middagen var minst lika god som vi hade förväntat oss. Ostfonduen, köttfonduen OCH chokladfonduen var alla enligt förväntningarna. Det enda jag har att säga dock är: "What happened to the potatoes?" In fick man, till huvudrätten, en skål med broccoli, champinjoner och potatis. Instruktionen man fick var, lägg i de först och vänta LITE längre än med resten så de hinner mjukna upp. Typ 4-5 minuter. Men alla vet ju att det tar minst 20 minuter i princip att koka potatis så ja, efter 5 minuter var de ju hårda som sten. Säger bara en sak: "Kom till Sverige och lär er hur man kokar potatis"! Jag menar man vill väl hinna äta potatisen innan man ska skicka ut huvudrätten igen?! Eller är det bara jag?
Efter huvudrätten kom ju tillslut den efterlängtade chokladfonduen. Man frågar sig varför man inte gjort det här oftare fast hemma. Svaret är väl egentligen rätt uppenbart. Inte det nyttigaste man satt i sig men gud vad gott det var. Sen kom ju notan i och man var väl kanske inte riktigt lika nöjd då det gick på 60 dollar per person. Men jaja, mitt motto här i USA, vad gör väl det om 100 år? Gott var det och vi hade det hur mysigt som helst där vi satt och lagade vår mat.
Gruppbild utanför mitt hus
Dagens outfit 28 Januari 2012
ROADTRIPPIN'
Dit ska vi
Obligatorisk fulbild
Dopp i grytan... typ
Chokladen <3
Efter middagen var det matkoma vill jag lova
Vaknade runt 9-tiden och gjorde mig iordning för att åka till busstationen för att hämta upp Sara. Klockan 11 styrde jag "Åke" hemöver mot mitt hus, denna gången +1 passagerare - SARA. Väl hemma vred vi på lite Rascal Flatts på datorn och började göra oss i ordning. Anna hakade också på efter en liten stund och förvandlingen till Contry-brudar var i full gång. Med lockigt hår, rutiga skjortor och boots var vi nu redo att inta Atlantic City och alla "snygga" country-män. haha! Ja om vi säger så våra förhoppningar på att hitta snygga killar denna kväll var inte superhöga. Men det visade sig senare att vi hade för låga förväntningar på den fronten. Återkommer till det i nästa inlägg.
Väl framme i Atlantic City var det bara att parkera bilen på första bästa stället, som visade sig bli ceasar's palace. Härifrån gick promenaden till restaurangen där vi i våra unika outfits blev visade till bordet. Kan bara tänka mig vad folk tänkte när de såg oss. Typ: "Vad är det för töntiga fjortisar som går ut i exakt likadana outfits?". Min värdmamma sa till och med när hon såg oss: "I was like, why are they wearing the same exact thing? And then I realized it was for the concert". Lite komiskt!
Middagen var minst lika god som vi hade förväntat oss. Ostfonduen, köttfonduen OCH chokladfonduen var alla enligt förväntningarna. Det enda jag har att säga dock är: "What happened to the potatoes?" In fick man, till huvudrätten, en skål med broccoli, champinjoner och potatis. Instruktionen man fick var, lägg i de först och vänta LITE längre än med resten så de hinner mjukna upp. Typ 4-5 minuter. Men alla vet ju att det tar minst 20 minuter i princip att koka potatis så ja, efter 5 minuter var de ju hårda som sten. Säger bara en sak: "Kom till Sverige och lär er hur man kokar potatis"! Jag menar man vill väl hinna äta potatisen innan man ska skicka ut huvudrätten igen?! Eller är det bara jag?
Efter huvudrätten kom ju tillslut den efterlängtade chokladfonduen. Man frågar sig varför man inte gjort det här oftare fast hemma. Svaret är väl egentligen rätt uppenbart. Inte det nyttigaste man satt i sig men gud vad gott det var. Sen kom ju notan i och man var väl kanske inte riktigt lika nöjd då det gick på 60 dollar per person. Men jaja, mitt motto här i USA, vad gör väl det om 100 år? Gott var det och vi hade det hur mysigt som helst där vi satt och lagade vår mat.
Gruppbild utanför mitt hus
Dagens outfit 28 Januari 2012
ROADTRIPPIN'
Dit ska vi
Obligatorisk fulbild
Dopp i grytan... typ
Chokladen <3
Efter middagen var det matkoma vill jag lova
Kommentarer
Trackback
