Söndag - dag 7
The day after my birthday kan man också kalla den här dagen. Planen för dagen var att jag skulle få min födelsedagspresent/julklapp - en IPAD!!! Jag vet, det är så himla galet så det är inte sant. Vi tog en relativt tidig (!) frukost - halv 10 och njöt till fullo av äggröra, bacon, pannkakor. Ja den ena delikatessen efter den andra. Det lustiga med pannkakorna var att det egentlgien bara var mamma som ville ha den här morgonen. Så hon beställer in pannkakor och servcitrisen frågar: "How many?" Varpå mamma svarar: 3 please. Alltså att hon vill ha 3 pannkakor. Men när servitrisen efter en stund kommer in med pannkakorna får vi in 3 tallrikar med 3 pannkakor på varje. Jaja, det ingår ju i buffén tänkte vi och sa inget om det.
Efter frukost packade vi ihop vårat pick och pack och checkade ut från hotellrummet. Tunnelbanan till Ground Zero och därifrån vidare till J&R World. MEN! Innan vi skulle komma till J&R skulle min telefon hinna med ett litet depåstopp på rälsen! Japp, det som absolut inte fick hända, hände! Min mobil föll ur min ficka alldeles precis när dörrarna öppnades och lyckades självklart slinka ner mellan perrongen och vagnen och landa nere vid rälsen! SKKKKKIIIIITTTTTTT!
Det första som jag tänkte var bara- ja men det var ju himla typiskt också, alla mina kontakter är ju på den telefonen! ALDRIG VART SÅ BITTER! Inte nog med det! All musik på minneskortet, alla bilder. ALLT! Jag måste få tillbaks den. Det var 8 minuter mellan varje tåg så min första tanke var, jag hinner hoppa ner, ta upp den och klättra upp innan nästa tåg kommer. Mamma förbjöd oss från att göra detta, vilket såhär i efterhand känns väldigt skönt. Tydligen dör cirka 30 pers om året pga detta. Rälsen har ju ström i sig och minsta felsteg så är det ungefär som att sitta i elektriska stolen - inte bra helt enkelt. Vi lyckades i alla fall lokalisera alla 3 (!) delarna av telefonen, batteri, lucka och telefon. Under tiden vi gjorde detta letade pappa rätt på någon som kunde få tag i någon som kunde hjälpa oss. Efter låååång väntan kommer pappa tillbaks och säger att en man kommer om 45 minuter och hjälper oss. Mamma erbjuder sig att stanna och vänta medan vi andra 4 går till J&R och får gjort vårt inköp.
En styck Ipad, vit, 32GB WiFi+3G och ett grönt skydd plus svart slimcase till. Det blev dagens skörd. Shipping hem till huset i Jersey gjorde att vi slapp skatten vilket är 7%. Wiiihhooo :D Så nu var det bara att vänta på att posten skulle göra sitt. Lämnade butiken otroligt lycklig och hade redan tänkt ut min framtida statusuppdatering på Facebook. Härliga liv!
Resten av dagen spenderades på gatorna i SoHo. Hade tänkt shoppa lite sådär sista dagen med familjen men det sluta med att vi la ner oss till fullo åt att hitta Converse i olika storlekar och färger till folket hemma i Sverige. Lite ruschande till tunnelbanan och promenad till hotellet därifrån så var det dags för avskedet.
Som tur är vart det aldrig så jobbigt som man skulle kunna ha trott. Vi bestämde oss för att inte göra så stor grej utav det och det hjälpte verkligen. Det är ju trots allt bara 7 månader kvar nu. Dessutom är tanken att mamma ska komma tillbaks om cirka 8 veckor så jag överlever nog. Hursomhelst så säger vi alla hejdå och vi ses. Jag får skjuts i bilen, som tar familjen till flygplatsen, till Starbucksen som ligger på 34th street mellan 8th och 7th Avenue. Satte mig där med min dator och facebookade i cirka 1.5 timme innan det var dags att gå till bussen.
Bussen var i sin tur försenad 30-40 minuter så det vart lite väntande där tillsammans med en hel hög andra resenärer som också ville hem till Jersey! Men ingen det gick ingen nöd på mig. Anna hämtade mig på Cherry Hill Mall och det kändes som vi inte setts på evigheter! Såå nästa vecka bestämde vi oss för att det var dags för oss att hänga en hel del för att väga upp den förlorade tiden den här veckan.
De förra Conversen jag la upp bild på var fula men de här...
De här är nog fulare än fulast - THONG SANDALS! - Panik!
JUSTE!! Den här dagen hade jag vart här i USA i exakt 5 månader. Så himla galet men det känns så grymt bra och jag känner mig så stark som har klarat det!
Efter frukost packade vi ihop vårat pick och pack och checkade ut från hotellrummet. Tunnelbanan till Ground Zero och därifrån vidare till J&R World. MEN! Innan vi skulle komma till J&R skulle min telefon hinna med ett litet depåstopp på rälsen! Japp, det som absolut inte fick hända, hände! Min mobil föll ur min ficka alldeles precis när dörrarna öppnades och lyckades självklart slinka ner mellan perrongen och vagnen och landa nere vid rälsen! SKKKKKIIIIITTTTTTT!
Det första som jag tänkte var bara- ja men det var ju himla typiskt också, alla mina kontakter är ju på den telefonen! ALDRIG VART SÅ BITTER! Inte nog med det! All musik på minneskortet, alla bilder. ALLT! Jag måste få tillbaks den. Det var 8 minuter mellan varje tåg så min första tanke var, jag hinner hoppa ner, ta upp den och klättra upp innan nästa tåg kommer. Mamma förbjöd oss från att göra detta, vilket såhär i efterhand känns väldigt skönt. Tydligen dör cirka 30 pers om året pga detta. Rälsen har ju ström i sig och minsta felsteg så är det ungefär som att sitta i elektriska stolen - inte bra helt enkelt. Vi lyckades i alla fall lokalisera alla 3 (!) delarna av telefonen, batteri, lucka och telefon. Under tiden vi gjorde detta letade pappa rätt på någon som kunde få tag i någon som kunde hjälpa oss. Efter låååång väntan kommer pappa tillbaks och säger att en man kommer om 45 minuter och hjälper oss. Mamma erbjuder sig att stanna och vänta medan vi andra 4 går till J&R och får gjort vårt inköp.
En styck Ipad, vit, 32GB WiFi+3G och ett grönt skydd plus svart slimcase till. Det blev dagens skörd. Shipping hem till huset i Jersey gjorde att vi slapp skatten vilket är 7%. Wiiihhooo :D Så nu var det bara att vänta på att posten skulle göra sitt. Lämnade butiken otroligt lycklig och hade redan tänkt ut min framtida statusuppdatering på Facebook. Härliga liv!
Resten av dagen spenderades på gatorna i SoHo. Hade tänkt shoppa lite sådär sista dagen med familjen men det sluta med att vi la ner oss till fullo åt att hitta Converse i olika storlekar och färger till folket hemma i Sverige. Lite ruschande till tunnelbanan och promenad till hotellet därifrån så var det dags för avskedet.
Som tur är vart det aldrig så jobbigt som man skulle kunna ha trott. Vi bestämde oss för att inte göra så stor grej utav det och det hjälpte verkligen. Det är ju trots allt bara 7 månader kvar nu. Dessutom är tanken att mamma ska komma tillbaks om cirka 8 veckor så jag överlever nog. Hursomhelst så säger vi alla hejdå och vi ses. Jag får skjuts i bilen, som tar familjen till flygplatsen, till Starbucksen som ligger på 34th street mellan 8th och 7th Avenue. Satte mig där med min dator och facebookade i cirka 1.5 timme innan det var dags att gå till bussen.
Bussen var i sin tur försenad 30-40 minuter så det vart lite väntande där tillsammans med en hel hög andra resenärer som också ville hem till Jersey! Men ingen det gick ingen nöd på mig. Anna hämtade mig på Cherry Hill Mall och det kändes som vi inte setts på evigheter! Såå nästa vecka bestämde vi oss för att det var dags för oss att hänga en hel del för att väga upp den förlorade tiden den här veckan.
De förra Conversen jag la upp bild på var fula men de här...
De här är nog fulare än fulast - THONG SANDALS! - Panik!
JUSTE!! Den här dagen hade jag vart här i USA i exakt 5 månader. Så himla galet men det känns så grymt bra och jag känner mig så stark som har klarat det!
Kommentarer
Postat av: Anna
HAHA så du vill alltså INTE att jag köper dessa skor till dig i födelsedagspresent Bettan??! ;D
Postat av: Bettan
Alltså Converse är ju alltid converse. Hade liksom "the Thong" suttit mellan ett par andra tår än stortån och "pektån" hade jag gärna tagit dem. Det är liksom det enda som är problemet med skorna. Annars är de underbara :P HAHA!
Trackback
