Bettan i USA

I går hade jag ju som jag skrev en riktig egodag. Men hade även ett litet problem under dagen. Skulle lägga mig ute vid poolen efter mitt frisörbesök och allt. Har så otroligt mycket saker att ta med mig ut men orkar ju inte gå mer än en gång så jag staplar liksom datorn, bok och mobiler i ena handen och i andra handen tar jag solkräm, solmadrass och handduk och går ut ur dörren.

Efter ett par steg känner jag något som droppar på foten, tänker att det är väl vatten från gräset eftersom att sprinklersystemet är på varje dag här. Går vidare igenom grinden till poolområdet och väl framme inser jag, när jag lägger ut madrassen och sätter ner alla saker, att det inte alls var vatten... Det var solkrämen som läckte! OCH vart läckte den då? Jo på madrassen, som pappa Mike hade nyinhandlat för ett par veckor sedan. Jag visste precis hur noga det var med dem, att de inte skulle bli fläckiga och att vi var tvungna att lägga handduk på dem om vi skulle sola på dem och här har jag nu i princip förstört den ena.

I ett desperat försök att få bort fläckarna(de hade ju dessutom runnit ner längs med i princip hela madrassen) ringer jag mamma i Sverige och ber om råd. Kommer fram till att jag bör testa att använda diskmedel, fett löser fett, och spola av med trädgårdsslangen senare. Så jag skrider til verket. Inser dock att det är lönlöst, fläckarna sitter som berget och det enda jag lyckats åstadkomma med mitt försök är att förstöra min nygjorda manikyr. I-LANDSPROBLEM DELUXE!!!

Så det var bara att bita i det sura äpplet och komma på ett lämpligt sätt att avslöja händelsen för mina hosts. Som tur var tog de det bättre än förväntat och föreslog att jag testade fläckborttagningsmedlet nu onsdagmorgon. Så det är vad jag har gjort nu denna morgon än så länge. Skrubbat med "SHOUT" på fläcken och madrassen ligger nu på tork. Förhoppningsvis har fläckarna gått bort, annars blir det till att ge sig ut på jakt efter en ny madrass ;)

Ja, nu vet ni iaf lite om vad som kan hända en helt vanlig dag i mitt liv. Pappa påpekade att jag var väldigt lik mor min. Hellre balansera tusen saker samtidigt och riskera att hälften går sönder, än att gå en gång extra. Självklart, sa jag, that's a risk I'm willing to take! Eller vad säger du mamma?! :P